Inte islossning än, men väl....

....tandlossning. Fredagen den 5 februri tappade vårt äldsta barn sin första tand.
Tandféen kom samma natt och bytte ut tanden i glaset mot en tiokrona.

"Här är den mamma, jag vågade till slut dra ut den själv"

"Min andra framtand är också lös mamma, kommer jag att kunna äta smörgås om jag tappar den också?"

Nu är det officiellt, vi har inga småbarn hemma längre.
Lite sorg i hjärtat, men jag är tvungen att inse att barnen börjar bli stora.
Sonens nya intressen är Star Warsfiguren "CP3U" (och nej, vi låter honom inte titta på Star Wars, på något vis har han snappat upp den figuren ändå), "Markoolio" är också helt COOL i sonens ögon och så ägnar han en hel del tid åt att läsa Kalle Ankas pocket.
Det känns ibland som om han skulle vara i yngre skolåldern istället för fem år. Hjälp!

Nu ska jag fortsätta sy, barnen är ute i snön och gräver gångar och maken målar lister i garaget.

Ha en underbar söndag!

Kram Bea

Renoveringen av sovrummet

Det tar längre tid än vi trott med sovrummet, men det blir otroligt bra, särskilt sedan vi har sådan bra arbetshjälp. :-)

De målade hela den här väggen på samma tid som det tog för oss att måla snutten under snedtaket. De hoppade för att nå så högt som de gjorde och det var färg under fotsulorna och handflatorna efteråt, men faktiskt inte färg på kläderna i övrigt.

De var jättenöjda med sitt jobb...och faktum är...om vi hade målat lika bra som de gjorde där över resten av sovrummet hade vi inte behövt komplettera med ett tredje lager som vi är tvungna att göra nu.

Men framåt det går det, även om vi är tvungna att sova i vardagsrummet ett par nätter till.

Snart är det dags för "Melodifestivalen"...det är så toppen att den kommer den tid det är som mörkast och man behöver mest glitter och glamour.

Kram Bea

Tips till nästa söndag

Skippa "köpa present" hysterin till "Valles" ära och bjud på goda chokladvåfflor istället. :-)
En "god" handling så god som något.

Här har ni recept.

Jag "intervjuade" sonen lite om allt möjligt idag när vi satt och väntade i bilen på hans pappa och lillasyster. Det framkom att "favoritmaten hos farmor" var våfflor.

Jag fick ett infall och skulle göra mig till och göra våfflor här hemma också.
Svettigt och osigt tycker jag det är.
Vår fullkornsvåffelmix var inte en höjdare heller då den fastnade i våffeljärnet gång på gång.

Till slut satte vi oss till bords. Sonen hade dukat stämningsfullt med riktiga servetter, finporslin och fina glas.
Vi hade tänt ljus och lagt festliga leksaker på bordet (det här var ju BARNENS mat och BARNENS dukning).

Bluäääh.
Sade jag vid första tuggan.

Jag var tvungen att gå och titta på paketet, den gick ut för TVÅ ÅR sedan.
Så gammalt är inte ens vårt kök och jag är nästan säker på att vi köpte paketet före jul.

Oätligt var det i alla fall. (En aningens magknip nu visar hur oklokt det var att inte titta på förpackningen innan).

Gullig make ställde sig och gjorde ny, egen smet medan jag och barnen lekte.

Gott blev det, även om man är tvungen att komplettera med lite frukt och annat för att det ska bli mer komplett måltid.

Men hjärtan i form av våfflor.
Med chokladsmak.
Och goda tillbehör.
HEMGJORD smet till skillnad från årsgamla...det blir väl perfekt till "Alla hjärtans dag" tänker jag.

Nu är jag supertrött, men det blir nog ännu en natt på soffan för maken och mig. Det visade sig vara mer jobb med sovrummet än vi trott. Vi var tvungen att ta ner all tapet.
Barnen och jag och maken slet ner tapeter för glatta livet hela söndagen. Barnen var verkligen flitiga. De rev, sopade och slängde tapetresterna i papperskassar.
Nu är taket målat.
Det är spacklat.
Slipat.
Golvlisten är borttagen.

Det är slitigt, men roligt.

Vi längtar efter att se det slutgiltiga resultatet.

Kram Bea

Sovrumsrenovering superlight

Nåväl...inte riktigt så här "omgjort" kommer det inte bli, men ändå ett steg närmare, eller i alla fall två.

Jag kände mig lite nere i går och pratade om det med maken. Han känner mig, utan och innan, så han började prata med mig om de områden det kunde tänkas vara som fick mig att känna så.

"Vet du...är du med på något riktigt crazy?" frågade maken plötsligt och tittade lurigt på mig.
"Vad då?"
"Vad säger du om att vi imorgon målar om i sovrummet? Vitt?
Vi har tapetklister kvar, och väggfärg och lite takfärg också"

Ett varmt solsken spred sig i mitt hjärta och jag kände mig själ landa på plats igen med ett "Kadunk".

Vår renovering på ovanvåningen har hittills bara sträckt sig till att göra klart vardagsrummet, köket och båda barnens rum, men turen har inte kommit till vårt eget sovrum än.
Jag somnar med blicken på åttiotalstapeter, med svagt rosa små blommor på beige botten. Runt fönstret har den börjat lossna och det skär sig mot det vitmålade fönstren som också skulle behöva en ny strykning.

Klart jag är PÅ!

Planen för idag är:

- Gå över taket med lite takfärg, låta torka en timma.
- Slipa väggarna, ev. spackla lite där det behövs.

- Måla över dörrkarmarna och fönsterfodren medan vi väntar på att spacklet ska torka.
- Måla väggarna vita tillsammans med barnen
Vi har alla saker hemma, det är bara det att vi nu ska ta oss gemensam tid att göra detta.

Det får bli mitt första steg att komma närmare ett "Laura Ashley" inspirerat sovrum. :-)

Nu måste vi börja bära ut möbler.
Det blir en upptagen dag.

Jag utlovar "Före" och "Efter" bilder inom kort.
Wish us luck!

Kram Bea

Kulturbiten

"Undra hur mycket man läser under ett år?" funderade maken.
"Man glömmer ju bort så mycket när man väl lagt det ifrån sig"
Så är det ju.
Jag tänkte därför göra ett blogginlägg i månaden där jag skriver om de böcker jag läst under månaden, filmer jag sett och cd-böcker jag lyssnat på.
Mest som en dokumentation för mig själv.
Om du också tycker det är intressant så är det ju en extra liten bonus. :-)

Jag har kommit på att jag ska låna lite fler filmer på biblioteket för där finns det störst chans att jag ska hitta egna, personliga favoriter.
Mina favoritfilmer är "Pianot" och "Pianisten" (en slump att titlarna handlar om klaviatur...hihi)

"Fjärilen i glaskupan" är en sann berättelse om Jean-Dominuque Bauby. Han var chefredaktör för franska Elle när han plötsligt fick ett slaganfall som kallas "Looked in syndrom", just för att man blir just det. Inlåst. I sig själv. Han kan bara röra sitt vänstra öga, men har dikterat boken som kom att kallas just "Fjärilen i glaskupan" genom att blinka när rätt bokstav i alfabetet lästes upp. Det är inte en sugande film som gör att man sitter fastnaglad, snarare väldigt långsam och "jobbig". Jag har sett små, små stycken i taget av den och har nu ungefär tjugo minuter kvar av den. Uppspelningstakten är något av att få en aningens aning om hur det är att faktiskt leva sitt liv genom ett öga. Jag har inte sett färdigt den än, men jag ska.

Klaus Härö är regissören.
Jag såg ett klipp med Maria Lundqvist från den här filmen och blev så berörd.
Filmen är viktig, men den berörde mig inte alls så som jag trott. Jag blev förvånad över det.

Torgny Lindgren

Maken och jag gjorde en längre bilresa och lyssnade på "Ormens väg på hälleberget".
Otroligt välskriven och speciell. Verkligen en "nutida klassiker", helt unik i sitt slag.
"Di ä som di ä"

Lars Kepler

Den här fick jag låna av en tjej på vinprovningen. Jag tänkte "Kriminalroman? Jag ger den väl en chans ändå".
Sträckläsning.
Nu försöker jag övertyga maken om att läsa den.
Den kommer definivt att bli till film.

Erlend Loe

Annorlunda cd-bokslyssning om en man med fru och barn i Oslo, som efter sin fars död beslutar sig för att sluta vara så "duktig" och flyttar ut i skogen och blir bästa vän med en älgkalv.
Omskakande och väldigt speciell berättelse som faktiskt fått mig att fundera lite över livet.

Robert James Waller

INTE värd sin timmas läsning. Jag älskade "Broarna i Madison County", men det här var bara slöseri med tid. Man fick egentligen inte veta något spännande alls om Robert efter mötet med Fransesca. Eller snarare så kanske den påverkade mig att tänka att mötet med F kanske inte alls VAR så fantastiskt som jag tyckte i filmen. En dåligt skriven efterföljare.
Filmen till den första boken däremot - magnifik.
Nu ska jag bara försöka hålla kvar vid den känslan om jag ser den igen och försöka plåna ut alla minnen av denna torftiga, dåliga fortsättning. Blä.

Lyssnar just nu på:
"Svampkungens son" av Marie Hermansson

Ska börja läsa:
"Kärlekens dårar" Joanne Harris

Ska se på:
"Madame Bovary"

Nu ska vi bege oss ut på marknad. Barnen har bestämt att de ska köpa varsin klubba för sin veckopeng.

Ha en fantastik lördag!

Kram Bea

Så här får vi av- och påklädningen att fungera

Som ni kanske vet har vi två stycken barn, en fyraåring och en femåring.
De är jätteduktiga på att hjälpa till hemma, men behövde lite peppning vid av- och påklädningen.
När det var dags för dagis så var sonen väldigt långsam vid påklädningen vilket resulterade i en hel del tjat. Man vill ju skiljas åt som en go och glad förälder, inte som en tjatmamma med irriterad röst.

Pyjamasen låg där de bytt om och ibland inte ens där. Varje kväll fick vi leta.
"Var har du lagt din pyjamas?"

När de kom hem från dagis var det ett mickel med alla blöta kläder. Overallen som kunde ligga på golvet, vantar och skor som låg i dörröppningen vilket resulterade i mer tjat.
"Ställ undan skorna där de ska vara"
På kvällen likadant.
"Lägg in kläderna i tvättkorgen. Ni vet ju i vilket tvättkorgsfack de ska vara"

Maken och jag kände att vi var tvungna att hjälpa rutinerna på traven så att vi skulle få detta att med på- och avklädningen att fungera.

Vi köpte färgglada glaskulor.
Sedan tog vi fotografi på barnen när de lade in kläderna på rätt ställe i tvättstugan
samt fotografi på deras ytterkläder när de hänger prydligt på sina krokar och vantar, mössor och halskragarna, skor och fleecetröjor som är på rätt plats.

Barnen fick fästa bilderna på varsin glasmugg. Sonen hämtade dessutom två stycken papperstjärnor som var sparade från julens paketinslagning och fäste på deras burkar.

Sedan förklarade vi att de skulle få en kula var för varje gång de:

- klivit upp på morgonen och direkt tagit på sig de framlagda kläderna och lagt pyjamasen under huvudkudden samt tagit på sig samtliga ytterkläder till dagis utan tjat

- kommit hem från dagis och hängt och ställt undan samtliga kläder

samt

- på kvällen tagit av sig alla kläder och lagt dem i tvättkorgarna och bytt om till pyjamas

När deras burkar är fyllda så åker vi och badar med dem på ett äventyrsbad.
Vi har inte behövt påminna dem en endaste gång om kläderna sedan vi började med detta och de börjar redan få rutin på det. Inget tjat = gladare föräldrar

Nu ska jag fortsätta att sy, söndagar har blivit lite av en sömnadsdag för mig.
Härligt!

Ha en underbar söndag!

Kram Bea

Vilken ära!

Jag har fått denna fina award av

En fröken på landet

Akleja

Call design

Med alla "Använd det du har" utmaningar så har jag träffat på så otroligt många kreativa och härliga människor som inspirerar och engagerar.
Jag är även ute på många utländska hemsidor och
hittar kreativa sidor på andra områden än pyssel också, så jag känner att jag
omöjligt kan välja mellan underbara - inspirerande er.
Omöjligt.

Jag ber er istället att söka upp länkarna till alla kreativa tjejer som varit med i mina utmaningar.
De är värda denna awards allihop.

Kram Bea

P.S! Idag kommer min vimpeltävling i min webshop att avslutas. Kika gärna in där.
Jag avslutar tävlingen klockan 20.00 ikväll.

Nej, jag kan inte påstå att det gör särskilt ont...

...när knoppar brister.
Våren tvekar väl något, men inte jag.

Jag ser fram emot att se snödroppar kika fram ur snön och hänfört få se hur tulpanstjälkarna sträcker sig närmare och närmare solen för var dag.

Barnen går omkring och sjunger:
"Sov du lilla vide ung, än så är det så är det vinter"
vilket är väldigt passande förstås.

Men...inte gör det mig något att orkidéen är uppe och sträcker på sig lite i januarimörkret.
Den var ju tvungen att belönas och har nu flyttats fram från sin undangömda plats bakom gardinen till en hedersplats på köksbänken.

Imorgon ska jag visa er belöningssystemet som har löst på-och avklädningsbekymmer här hemma hos oss för barnens del. :-)

Nu ska jag gå och titta på "Alla vi barn i Bullerbyn" tillsammans med barnen
Jag har påbörjat en stickning också i grått mohairgarn så den ska jag påta med lite samtidigt.

Ha en fantastisk lördagskväll!

Kram Bea

Vad är det jag hör i köket?

Ett litet ljud, knappt hörbart! "Squitt, kvitt, kritt"...och så tyst igen. Och så ljudet igen.

Eller sången kanske? "Sant. Sant. Sant. Posk. Posk. Poska."

Nu hör jag det tydligt. Det är ju en sång.

"För det var inte sant, för det var inte sant, för däremellan kommer fasta"

Och där sitter han. Gullefjun.
Drygt ett dygn gammal.
Födelseplatsen var tovningskursen.

It's good to be back på tovningen igen.

Kram Bea

Jag som trodde att jag skulle bli "blogghängd"

...utifrån mitt förra inlägg, men det var ingen som verkar ha tagit illa vid sig av det inlägget.

Inte trodde jag att vi var så många där ute som tänkte lika?

Sammanfattning från kommentarerna skulle kunna vara att:

- det kan vara svårt att införliva en viss "magasin"stil i hem fyllda av barn, hundar, katter......och en hel massa VARDAG!Och att det faktiskt är helt, helt ok. Och NORMALT att inte ha det "piffat" överallt och jämt och ständigt! :-)

- det inte alltid är lätt att hitta SIN stil i allt som finns

- många tycker att det är svårt att få till det även om man har sakerna. Man kanske bor för litet, för trångt, man känner sig osäker eller så vill man ha ytor som är lätta att damma

- många tycker att de charmigaste hemmen består av en blandning av sånt man själv tycker om och att DET får bli ens stil. So what om det då skulle bli en New England kudde ihop med en Madonna, näckroslampa och Tolixstol, eller?

- många finner inspiration i inredningsbilder och försöker sedan återskapa det till ett befintligt, eller kommande, hem.

Har jag glömt något?

Jag är fortfarande överväldigad över responsen.
Bara därför bjuder jag på en interiörsbild som är HELT opiffad.
Jag har inte dammat, plockat eller arrangerat på något sätt.

Den krassa verkligheten. Ser ni hur maken stilistiskt har ställt en julklapp framför mitt fotografi av barnen i "Laura Ashley"ramen? Det är en digitaltavelram och den är inte ens laddad än, men står där likväl. (Jag vill hellre ha den i sovrummet så jag kan titta på min goa familj när jag somnar och vaknar) Joråsåatt. Snofsigt var ordet.

Och så den där rackarns handmusen till HTpc:n som dyker upp gång på gång trots att jag lägger in den i skåpet...inte så bloggvänligt ens om jag smyckar den med murgröna.

Dottern har pyntat med en målad Kalle Anka bild och bidragit med en socka som hon hittat i lekhörnan och så en "Geomag"kula ditlagd av sonen.

Hihi..lite som "Finn Fem Fel", bara det är vi inte ska inbilla oss att det ÄR fel.
Det är så här det här.
LIVET.
Verkligheten.

Nu utmanar jag er att visa en helt opiffad bild av "verkligheten" i ert hem.
Någon som vågar anta utmaningen? ;-)

Jag fyller på med länkar här till era bloggar allteftersom ni antar utmaningen.

Whitt och charmigt
Dreams in white
Min resa genom livet
Livet i ett skatbo

Kram Bea

Ni har för fint hemma

...därför besöker jag inte era bloggar så ofta. Jag mår helt enkelt inte så bra av det.

Jag förstår ju att ni också väljer vyer som ni tycker om, detaljer som tilltalar ögonen.
Däremot så kan jag ibland finna mig förvirrad till vad som egentligen är "min" stil när jag surfat runt bland alla mina favoritbloggar.

Vita hem är inte bara vita hem, utan det finns ju olika särarter inom varje.
Järnsängar - eller sängar med ryschiga vita volangkjolar - eller vitmålade sängramar med text på - eller sängramar i vitmålat trä med "kryss" - eller en 20-tals inspirerad säng med vit helgavel???

Tolixstol - eller ommålade Carl Larsson stol - eller kryss-stolar med hemsydd volangkjol- eller Gustaviansk stol med svulstiga ben???

Industrilampa- eller lampa i fattigmanssilver - eller kristallkrona - eller 50-talets vita "Rondo"???

Vilken stil är finast? Vilken stil är MIN?

I alla bloggar finns olika särarter. Allt är fint. JÄTTEFINT!
Verkligen. Jag menar det.

Jag låter mig begeistras, inspireras och engageras.

När jag stänger av datorn så kommer jag hem i min egen verklighet. Också den jättefin. Jag trivs. Mycket vitt, mycket mitt. Men så är det de där områdena man håller på att utveckla fortfarande och alla bilder jag sett från era vackra hem flimrar framför ögonen.
"Så, vill jag ha det...fast utan Madonnan, för det är nog inte jag...fast kuddarna var fina. Som i hennes blogg, fast då kanske utan den svulstiga spegeln, för det är nog inte heller jag. En mer rak spegel är det nog, som i den andra tjejens blogg. Ja, hon har det ju fint. Fast den spegeln har hon arrangerat ihop med järnsängen och den stora urnan med olivträd i. Skulle det funka för mig? Njae...var skulle jag ställa ett sånt arrangemang?"

Jag ser ERA hem, men jag ser inte mitt eget alla gånger. Därför tar jag frivilliga "bloggbesökspauser".
Inte för att jag inte älskar era bloggar, utan för att jag blir osäker på vad jag känner inför min egen då.

Och för att jag går och köper rostiga bokstäver, som jag sedan inte vet var jag ska placera i mitt hem eftersom jag köpte dem för de var så fina i era bloggar, men egentligen inte passar in i mitt eget liv.

När "inredningsflimret" stannat så börjar mina egna tankar ta form.
Jag finner att jag är ganska kräsen.
Och att jag faktiskt vill ha mer enkelt än vad jag först trott.
Och inte heller så spartanskt, som jag först trott.
Och inte alltid så hemskt franskt lantligt, som jag trott.
Och jag är inte heller så rädd för vackra mönster, som jag trott.

Och inte fullt så romantisk.
Och inte fullt så 50-talig.
Och inte fullt så rädd för "vanliga" saker i ny miljö.

Och jag behöver inte känna att jag måste spraymåla över de tre visa männen i krubban inklusive Jesusbarnet och hans föräldrar och husdjur.
Jag behöver inte måla om de gamla kappsäckarna vita för att trivas med dem.
Jag vågar LÅTA BLI att tänka vitt jämt. Det är ett stort steg för mig.

En vacker bild från ett inredningsmagasin.
Det suktar till i magtrakten.
Åhhhh.
Så.
Just så, vill jag ha det.

Verkligheten knackar på.
"Bordet är jättefint Bea, ett verkligt drömbord, men hur ska du få bort dotterns ketchupkladd från ett bord som inte är lackat?"

"Amaryllis, vita...de är ju så vackra, vad fint att ha dem i en sådan där emaljkanna...men...det kostar ju en hel del med Amaryllissnittisare, kanske bättre att investera i nya murgrönor då mina gamla fått spinnkvalster. Emaljkannan är ju i och för sig fin, men...tänk om den blir lika sönderhackad som lilla skålen blivit som står i badrummet som barnen haft i golvet ett par gånger"

Och någonstans där.
I den skrala verkligheten.
Står jag.
Och känner mig lite frustrerad.
Lite negativ.
Och förvirrad.

Om jag VILL ha så, men inte KAN ha så i mitt vita hem....
vad KAN jag då ha som jag också VILL?

Det är då jag stänger av datorn.
Och tittar i mitt inre istället.
Så måste det bli när man är så lättpåverkad som jag. :-)

Är det någon som förstår vad jag menar?
Skriv gärna och dela med er av era tankar.

Så mycket sömnad...

...så lite tid! Men vem säger att man måste ha bråttom!? :-)

(Bildern från divine Mrs M.S of course) Väska av ett par jeans. Den här skulle vara så fin att ha till biblioteksböckerna.

Under "Använd det du har - november" så klippte jag ut mönster till en drakmössa i fleece till sonen, men det har inte blivit av att jag införskaffat något passande grönt fleecetyg.
Nu börjar det knyta ihop sig att göra det och då skulle de här vantarna nog uppskattas jättemycket av sonen att matcha med."Button-up" gardin någon?
Söt och ovanlig idé till skillnad från alla fuskrullgardiner.

En handduk - och vips - lite mer förvaringsmöjligheter.
En sådan här skulle jag vilja göra med fickor för barnens badskum, hårborstar och hudlotion.

Vackert med egensydda sängkläder. Tänk, det är ju så mycket billigare än att köpa och man kan specialdesigna storlek och färgsättning på ett annat sätt än när man köper det.

Så söta så man kan äta dem till frukost!!!!!

Otroligt vårligt..tänk er rosa-, gröna- eller ljusblå pasteller.

Överdrag till datorns plattskärm. Och så matchande överdrag till symaskinen.
Mumma!

Om jag känner min dotter rätt så vill hon gärna ha en mössa också om/när sonen fått en. :-)
Fint att ta en enklare modell och så fästa en stor blomma på sidan.

Det är något med våren och sådana här ljusblå nyanser av svala herrskjortor och denimtyg.

Svårt att välja VAD man ska börja med att sy bara.
"Ole dole doff, kinke, lane koff, piff, paff, puff, du fick en himla knuff"
(citat från sonen som "olar" om det mesta här i livet just nu)

Idag har jag för övrigt:

- klippt ner pelargonerna

-planterat sticklingar

- flyttat in dotterns vita fåtölj i vårt sovrum och bytt plats på byrån och stolen

- flyttat dotterns lilla bord, soffa och stolar för att få mer plats i hennes rum, hon behöver verkligen fler förvaringshyllor nu

Barnen har städat.
Maken har städat.
Jag har städat.

Tänk...man skulle lätt kunna fylla dagarna med detta och man skulle aldrig bli riktigt "färdig".
Underligt egentligen. Det är bara att man får bestämma sig för när man är just "färdig".

För övrigt uppdaterade jag och maken vårt städschema idag. En del detaljer fanns kvar sedan barnen var små och vi hade det förra köket.

Sonen kom med ett önskan om ett "sockdjur" som han sett dem göra på ett av barnprogrammen. Vi har offrat udda vit strumpa och satt på nos och ögon, nu ska den sys lite hårdare på baksidan och han ska få klippa öron som han ska få hjälpa till att få fast. Det ska tydligen bli en hund.
När den är klar ska ni få se den.

Ha en underbar lördag!

Kram Bea

Ett barns tacksamhet

Visst får det en att tänka efter?
Fem år är denna lilla söta tös.

Fynda vimplar

...på Tradera. Auktionerna ligger ute till den 22 januari.

Klicka här för att titta på dem.

Välkommen att buda!

Kram Bea

Ett litet temporärt nyårsbarn...

...har det blivit och en liten tävling på det.

Vimpelsömnaden har vuxit och vuxit och jag har haft svårt att presentera nya vimplar och tyger i takt med att jag sytt dem.

För att inte hela den här bloggen ska handla om vimplar dessutom, så har jag öppnat en temporär liten försäljningssida.

Den heter "Beas webshop" och just nu pågår en tävling där.
Kika in vetja.

Där ser ni många olika varianter på vimplar jag sytt under vintern, däribland den här fina som hänger hemma hos "Mig och Alice"

Gissa vad jag döpt vimpelmodellen till? ;-)

Sååå fin hörna. Och titta på tapeten. Ljusblå med vita stjärnor.
Som GJORD för min vimpel.

Här ser ni tapeten lite närmare. Det är exakt samma utförande och nyans som på tyget.
Härligt!

Tävlingen på säljsidan är öppen till den 24 januari.
Lycka till om du bestämmer dig för att ge det ett försök.

...

Nu ska jag gå och tona håret.
"Choklad" heter nyansen.
Jag hoppas det ska se lika intalande ut som det låter. :-)

Ha en fantastisk söndagskväll!

Kram Bea

Sånt här görs inte längre

Ytterligare än orsak att längta till "förr"! :-)

Hoppas att ni har en underbar lördag.
Jag kan inte skriva mer "intressanta" saker än att jag sitter och syr vimplar...hihi...men det har blivit så att min sömnad mer och mer börjar likna ett "jobb" här hemma.
Maken stöttar upp till hundra procent med markskötseln och tar hand om barnen.
Barnen respekterar också det jag gör, kommer in och lånar kartonger, pratar en stund, målar eller skapar också på sina sätt.
"Kan jag hjälpa till"? frågar sonen ibland och då handlar det om att plocka fram tyger, rita mallar eller sortera vimplarna i upprepade mönster, räkna dem eller klippa kantband.
Ett riktigt litet "familjeföretag" med andra ord.
(Barnarbete pratar vi tyst om, särskilt som de båda tillsammans dammsög och moppade golvet i köket under tiden som jag surrade här vid symaskinen) ;-)

Ha en underbar lördag!

Kram Bea

Hårspännestavla

När jag skulle borsta tänderna igår kväll så stod jag och tittade på skålen med hårattrialjer.

Det var så mycket i den att vi allt mer sällan börjar rota runt i den för att hitta det där "perfekta" spännet eller snodden.

Jag var bara tvungen att se till att presentera hårspännena lite bättre.

Sagt och gjort, det blev en "hårspännestavla"

Material:

- en ram från IKEA som legat oanvänd i ett skåp då den saknar några piggar att hålla fast innehållet i baktill

- en tygstuv

- limpistol

- någon decimeter sidenband

Det som tog längst tid var att vänta på att limpistolen skulle hettas upp.

Dottern har inte sett den ännu, men jag antar att hon kommer vilja ha hårspännen på sig idag, vad tror ni? :-)

Näst på tur blir att lura ut en bra förvaring för alla snoddar.

Har ni några bra tips?
Kanske en hållare för hushållspapper skulle fungera att jazza upp på något sätt?

...

Nu är det mellis här i vita huset. Det har beställts lite "fruktsallad" av de frukter som blivit kvar sedan nyår och grädden som är kvar sedan kladdkakan igår.

Ha en fantastisk måndag!

Kram Bea

Nu kan jag visa er...

...en sak som blev färdig under "Använd det du har" november.
En julklapp till sonen, som snart - av praktiska skäl, slogs in i ett stort bulligt paket.

Sonen har länge kikat längtansfullt på dessa "Uglydolls". Han visar mest intresse för alla som har vingar och är RÖDA och har stora ögon. Jag letade efter slitna t-shirts att kunna skapa en sådan till honom av, men fick använda en röd lakansväv jag hade hemma.

"Fladdis" är hans namn.
Han pratar inte och är rädd för det mesta, men hans femåriga ägare tar honom ömt under sitt beskydd.
"Han är lite blyg för främlingar, men blir modigare efter en stund", förklarar sonen för alla som ser hans gosefavorit för första gången.

"Fladdis" är ganska stor, ungefär en halvmeter hög och fyrtio centimeter "mellan vingspetsarna".

Den var jätterolig att sy och det är inte omöjligt att jag kommer sy en till, fast svart, till honom också.

...

Tack för alla fina tips om bra "Re do" sidor. Jag kommer att återkomma till mina projekt framöver. I senaste kvällstidningens söndagsbilaga såg jag just ett "Re Do" tips om hur man klipper av ärmarna på en tröja, pyntar med band och pärlor och skapar sig ett par handledsvärmare. Detta ligger verkligen i tiden nu.

Ha en underbar söndag!

Kram Bea

Nyårslöften för år 2010

1. Skapa så mycket som möjligt utifrån tänkandet:

- återanvänt

- använda det jag har

- blandade tekniker

-nya användningsområden

För att visa vad jag menar så knåpade jag ihop den här kjolen igår.

En stickad bas, ihopsydd med resår i midjan och i ihopsydd i sidan. Jag har virkat på en kant nedtill av ett mjukare ullgarn jag ärvt av min mormor och så ett brunt sammetsband instucket i den virkade öglekanten.

En kjol i egen design utifrån...

... den här tröjan.



Den här tröjan har en helt egen historia.
Det är en tröja i bautastorlek, storlek 56-58, som jag köpte för 25 kronor på loppis för att använda som relief till en mönsterplatta till keramiken. Flätorna skulle göra avtryck i leran. Jag skulle bränna den och sedan skulle jag använda den mallen i sin tur till att göra emblem med.
Så hade jag tänkt. Men det blev pannkaka av den idéen.

Den har legat i skåpet sedan dess för att jag tänkte att det den då kanske skulle få bli offrad till att bli två flätade kuddar till soffan.
Det har jag emellertid dragit mig för eftersom den inte exakt stämmer överens med färgschemat där inne för övrigt.

Igår fick den då gå under saxen.

Planerna för den hittills är att den ska få bli:

- en kjol (check)

- en axelvärmare

- ett par handledsvärmare eller ett par leggings

- en mössa i Madickenstil till dottern eller en halskrage till sonen

...

Mina största inspirationskällor för detta fenomen som heter "Re Do" på engelska, hittar ni här. Jag älskar ALLT de gör och får nya idéer varje gång jag går in där.
Ruffles and stuff
My mama made this

Tea Rose Home

Många av deras tutorials ska jag använda mig av.

Det finns så oerhört mycket inspirerande där ute. Börja med att kika igenom dessa tjejers bloggar så tror jag nog att ni också blir inspirerade att göra något liknande.

Jag har börjat med att klippa och klistra från klädeskataloger och börjat kartlägga vilken stil jag vill ha. Dessa modeller ska jag sedan försöka eftersträva så gott det går med en personlig touch.

Jag ska först utgå från vad jag har hemma. Klippa, ändra om, byta funktion, byta ägare. Sedan ska jag luskamma loppmarknaderna på kvalitativa spännande textilier som jag kan utgå ifrån och hela tiden försöka tänka att lägga till element utifrån vad jag redan har hemma och undvika att köpa helt NYA tyger och material så långt det går.

Wish me luck!
Jag är VERKLIGEN nybörjare på klädessömnad, så det här ska bli en resa.

Utöver det ska jag:

2. Utveckla mitt kunnande inom Photoshop
Jag är en jäkel på Paint Shop, men har inte kvar det längre sedan jag bytte dator, så det blir till att lära om

3. Läsa in mig ordentligt på min kamera

Jag har fipplat med någon inställning och använder ju inte hälften av de funktioner som jag faktiskt skulle kunna leka med. Slöseri ju. Det ska det bli bättre ordning med.

Hoppas ni hade ett riktigt härligt nyårsfirande. Här sköts det fyrverkerier ända till klockan var nästan 01.00 i natt, men barnen var så trötta så de ville zzzzova. Gott för dem, de hinner se tids nog.

Kram Bea

Utvärdering av årets nyårslöften

Vid förra årsskiftet lovade jag mig följande
EN SAK JAG SKA LÄRA MIG
- Sticka
"Jag kan räta och aviga, men jag vill lära mig mer mönsterstickning och sticka saker jag kan tova."


Här ger jag mig själv "Med beröm godkänt" :-)
Jag har lärt mig att öka osynliga maskor, sticka muscher, sticka flätor, läsa mönster, sticka på strumpstickor och minskat maskor. Jag har köpt en stickmaskin som jag börjat bekanta mig med och stickat med dubbla trådar, omslag och hålmönster. Jag känner mig NÖJD med mig själv.

Här är några av de saker jag har stickat under året (en del har jag inte fotat, ni får helt enkelt tro mig på mitt ord...hihi)

EN PLATS JAG SKA BESÖKA

- Vimmerby
"Jag har lovat barnen och längtar efter att själv få njuta av exempelvis "Lotta på Bråkmakargatans" rum och "Bullerbyn". Det är lika mycket för min blivande femåring och min blivande fyraråring som jag vill dit. "

Nope...detta uppfylldes inte. Det blev inte praktiskt möjligt. Vi åkte till västkusten istället och senare på sommaren traskade vi runt i Stockholm och där besökte vi "Junibacken" på Djurgården istället. Om ni inte har varit där och åkt i sagotåget. GÖR DET! Jag skulle kunna åka runt där hur många gånger som helst. Jag trodde inte det skulle vara så storslaget som det var.



ETT PROJEKT JAG SKA PÅBÖRJA

-Ett litet "hemligt" projekt
Jag vet inte ännu riktigt hur jag ska utforma det, men det har så klart med hantverk och pyssel att göra.

Det blev inte den utformning på den som jag hade tänkt, men jag vigde året till att lära mig tova, sy medeltidskläder. gå en kurs i presentinslagning och just lära mig sticka samt har sytt dubbelt så många vimplar som året innan så det har verkligen varit ett händelsrikt projektår.

Jag känner mig nöjd med mina önskningar inför året som gått och imorgon ska jag skriva ned mina önskningar inför det kommande året.

Vad önskar ni inför året som ska komma?
Vad vill ni lära er, se och uppleva?

Ha ett fantastiskt fint nyårsfirande och jag önskar er alla ett riktigt
GOTT NYTT ÅR!

Kram Bea