Pyssel med barnen

Vad nu? Är julen inte över?

Jag förstår nog hur ni tänker, men lugn, bara lugn...ni ser att även jag har börjat välkomna våren i form av vita tulpaner...de skymtar faktiskt bakom ljusstaken. Om ni kikar riktigt noga så ser ni nog buketten.

Men...det var inte tulpanerna som det här inlägget skulle handla om, utan det som hänger på ljusstaken. Ja-a...vad är det? Luttrade småbarnföräldrar känner nog igen det. Just det...
...pastahalsband! :-D

(Och jag tror nog att barnen ändå blivit lite inspirerade av julen med tanke på färgerna de valde.)

Treåringen fick träna sin finmotorik genom att peta in halsbandssnöret för hand. Tvååringen fick en grov nål till sina penne som gjorde det lite lättare för henne. Jag nöp fast en klädnypa i slutet av snöret eftersom knutar inte stoppar pennes från att glida av igen.

Sedan var det dags att måla.
Material:

- pysselvaxduk

- akrylfärglådan man aldrig hinner använda för eget bruk (helt gudomligt att jobba med "riktiga" färger tillsammans med barn, rekommenderar verkligen en startlåda till varje småbarnsfamilj. De kostar runt 200 kronor och är så användbara)

- en liten vattenskål. Jag använder de låga som det varit Stilton Blue Cheese i. God förevändning att köpa osten "Ehhh...jag behöver den till barnen". Den är tung och välter inte och just låg så att barnen ser att doppa ner penslarna.
- bra penslar, inget skräp som tappar håren. Även barn behöver bra material tycker jag. Det är ju vi som ska inspirera dem till att fortsätta sitt utforskande med olika material, men hur inspirerande är det med lerfigurer som ser ut som piggsvin allihopa för att håren fastnar och torkar in i färgen?

- papperstallrikar. Jag köper alltid med mig en bunt när vi är ute, det går alltid åt till olika projekt.

- tålamod, både för de små och för den stora. Puh! Det tar tiiid att måla pastan, men det blir så fint och barnen och du själv blir härligt kladdiga. :-)

Och sedan på med det viktigaste - glittret, barnens lycka på jorden. Det är största mutan här hemma.

Sonen valde svart glitter (förstås, han älskar ju svart) och dottern ville ha "mycket glitter" och det betyder den som är mååånga olika färger på. Jag blandar ut vanligt skollim på en papptallrik och strör i löst glitter från provrörsburkar som finns att köpa i hobbyaffärer.

Det är bättre att blanda eget. Det man köper färdigblandat som flaskor eller pennor eller annat blir så rinnigt, söligt eller segt efter att man använt det ett tag.

Och så är det ju så roligt att strössla glitter. ;-)

De gjorde ett halsband till mig också som jag så klart har på mig nu så när barnen lagt sig dansade jag förföriskt för maken i vardagsrummet och sjöng:

"Här har du mig, din egen sexiga tjej

jag dansar en förförisk småbarnsvals,

med pastahalsband runt min hals.

Jag klär väl i min byxa, sexiga eller hur,

riktiga mysisar, vilken tur.
Jag finns här för barnen...och kanske lite för dig,

visst är den en sabla tur att du har just miiiig"?

Konstigt nog tyckte han det. :-D

Livet börjar efter 22.00 sägs det ju, så nu ska jag ta ett glas vin (hoppas jag inte skriver det ofta här i bloggen så det låter som om det är det enda jag gör när barnen gått och lagt sig..hihi...men jag älskar vin och tar hellre ett glas vin än äter snacks och godis)

Sedan ska jag gå och läsa första boken i Millenniumserien av Stieg Larsson. Jag inser hur hopplöst lite jag "hänger med" kulturmässigt och vad jag förstått så missar man mycket om man inte läser hans trilogi. "Män som hatar kvinnor" är hittills riktigt bra, men känner mig ovan som läsare faktiskt. Jag som har läst så mycket tidigare, innan småbarnsåren. Bättring och bot ska det bli minsann.

Hoppas ni mår gott och ser till att vila upp er så här på helgen!

Kram Bea