Här hittar jag grunden till dig. Det var inte alldeles lätt att hålla papperet still och pussla med arket så att allt ska få plats.
Klipp, klipp.
Klurigt att få i nålarna, men det känns ansvarsfullt att få använda dem själv.
Klipp, klipp (igen).
Nu börjar det ju faktiskt likna något/någon.
Har jag verkligen gjort detta?
Nu blir jag ivrig att sy på själva ansiktet.
Jag ser dig. Nu ser du snart mig med.
Brum, brum på maskin. Mamma fick hjälpa mig med fingrarna.
Nu måste jag ju få lite (h)ull också. :-)
"Nu Fladdis, nu behöver du inte vara så rädd längre, du har ju fått en liten kamrat. Möt Leo"
"Jag hittade dig i den här boken".
"Så här ser din släkting ut, honom vi använde som ritning"
...
Tur att det regnar även på sommaren ibland. :-)
7 kommentarer:
jättesöt.
bra jobbar Leo blev ju super fin =)
Söt....Kram j
Vad fin!
Kommer det att bli någon använd det du har-utmaning snart igen?
..jättefin, superimponerad över allt pyssel du och dina barn gör önskar jag var lika pysslig (vill men tar mig inte tiden dumt jag vet och jag kommer ångra mig sen jag vet:(:(:() ha en fin helg. //Anne O
Vilket härligt litet monster :-9
Härligt att se barn tillverka sina egna leksaker ;)
Man blir så glad
Skicka en kommentar