Inte för att jag vill skryta...

...eller det vill jag ju. Hemskt gärna i det här fallet. :-)

Min man har idag:

- klippt äppelträd

 -stekt raggmunk på 3 kilo potatis så att det ska bli över till frysen

- repat och lindat en hel mönsterstickad axelvärmare med allt vad det innebär av fnurror och trassel
Bland annat.

Det sistnämnda gjorde han trots att en efterlängtad UEFAcupmatch precis börjat. Jag sade hela tiden till honom att "Du behöver inte hjälpa mig, du kan se matchen", men han ihärdade.
"Vi gör klart det här nu"

När vi till slut blev klara, efter nästan en timmas slit med alla garnnystan, sade han glatt. "Sååå...nu hinner jag i alla fall se lite av andra halvlek". "Men...åhhh..." tyckte väl jag med dåligt samvete.

"Äsch...det var det värt...alla gånger!"

Att aldrig egentligen behöva be om något, att veta att han finns där för oss i alla lägen, det är en högre vinst än alla miljoner i världen.

Min allra käraste, mest älskade vän.
19 år tillsammans i år. Tiden går för fort.