Mamma - en dedikation

Idag vill jag tillägna bloggen min älskade mamma som gick bort när jag var elva år.

Hon var oerhört kreativ och hade alltid många projekt på gång. Här ska ni få se några av dem. Hoppas att jag kan göra henne rättvisa och att ni ska få en liten glimt av henne genom mig

Det här är ett av hennes handarbetsskrin. Hyskor, nålar, stoppgarner och lagningslappar i ett skotskrutig litet skrin. Det här använde mamma inte så ofta, utan sakerna är princip orörda sedan 70-talet.

Hon var duktig på att brodera, men tyckte inte att hon kunde rita på egen hand. Min far, som är en skicklig tecknare, visade henne en teknik för att få realistiska träd med hjälp av bland annat skuggor. Här är några av hennes experiment. Tekniken hon använt är franska knutar och plattsöm.

Jag vill använda det högra trädet till någon detalj i dotterns rum. Fungerar den bra i ram utan glas, eller ska jag göra något annat med den tycker ni?

Det här mönstret använde jag på mina egna barns sängkläder. Det här var det första fria broderiet som mamma lärde mig efter korsstygn. Den övre katten broderade hon på ett örngott samtidigt som jag satt bredvid och broderade den undre katten. Jag var nio eller tio år då. Den är broderad med stjälkstygn.

Här ser ni ett litet kollage av de åtskilliga sömnadsprojekt min mamma pysslade med. (Klicka på bilden så blir den större) Hon hittade hela tiden på nya olika saker enligt egen design.

Överst till vänster ser ni en stickad mössa jag bar på lågstadiet i början av 80-talet. Till höger om den en bonad som jag ska bandkanta och sätta upp i dotterns rum. En välkommenskylt har hon också börjat göra där hon provat sig fram att brodera med två till tre olika trådar på nålen samtidigt.

Till vänster ett experiment med olika sömnadstekniker som underlag till en studiecirkel i näversöm som hon gick.

Den lilla söta fågeln är så skir och bara broderad med en tråd. Katten igen, kompletterad med en kaninkamrat i samma sömnadsstil och längst ner ett experiment med passare och blyerts på lakansväv sydd med melerat garn i kedjesöm.

Måste visa er den här skira fågeln i närbild. Se hur stygnen löper som på pärlband, exakt lika stora. Och baksidan ser exakt ut som framsidan på alla hennes verk, sånt var det noga med. Vilket skicklighet!

Det här var tiden då det var ovanligt med handarbetstidningar och då man inte kunde "googla" mönster själv. Mamma hade åtskilliga liknande kollegieblock där hon skrev upp beskrivningar från väninnor eller hittade på mönster själv utifrån olika intryck. Det här mönstret jag visar er är ett mönster på "beige gardinkappa med skruvfrans"

Idag är sådana här hantverk inte värt någonting. De hänger på Myrornas för en tjuga kappan och ingen köper den. Omodernt. Fult. Tycker de flesta. Men det är ändå värt att tänka på det arbete som faktiskt ligger bakom och att man en gång i tiden faktiskt såg en skönhet i hur garnet anknöts till varandra och en finess i skruvfransar.

Och här är tre av de plagg hon sydde till mig som bebis. Allt återvanns. Hon använde sina egna blusar och sydde bebiskläder av, stora lakan blev till bebissängkläder och om ett stickat plagg blivit för kort så var det bara att klippa av, repa upp och sticka på flera ränder vid ärmarna och nedtill på tröjan.

Sista halvåret av sitt liv fick hon sitt livs dröm besannad. Hon fick sin egen handarbetsaffär. "Syskrinet". Den blev snabbt populär. Hon var rar, tillmötesgående och kunde hitta olika kreativa lösningar på olika problem som kunderna hade. I butiken sålde hon även hemmafruars alster, precis som hon själv fått saker sålda i butiker tidigare och kunnat dryga ut hushållskassan.

Jag önskar att vanliga människors hantverk hade ett större värde idag, men det känns ändå som om det har svängt en del. Att det är mer och mer populärt att pyssla, scrappa, sy barnkläder och sängkläder etc. än vad det varit innan. Det känns positivt!

Kanske kan mammas blyga handarbeten bidra till att någon stannar upp och beundrar det arbete och hantverk som ligger bakom många handarbeten.

Jag saknar henne så mycket och tomrummet efter henne har blivit ännu större när nu jag har fått egna barn. Det blir nu mitt uppdrag att försöka överföra så mycket som möjligt av den kreativitet som hon själv har överfört till mig.

Tack för att ni tog en stund av er tid och läste om min mamma.

Andra bloggar om: pyssel, handarbete