söndag 17 januari 2010

Ni har för fint hemma

...därför besöker jag inte era bloggar så ofta. Jag mår helt enkelt inte så bra av det.
Jag förstår ju att ni också väljer vyer som ni tycker om, detaljer som tilltalar ögonen.
Däremot så kan jag ibland finna mig förvirrad till vad som egentligen är "min" stil när jag surfat runt bland alla mina favoritbloggar.
Vita hem är inte bara vita hem, utan det finns ju olika särarter inom varje.
Järnsängar - eller sängar med ryschiga vita volangkjolar - eller vitmålade sängramar med text på - eller sängramar i vitmålat trä med "kryss" - eller en 20-tals inspirerad säng med vit helgavel???

Tolixstol - eller ommålade Carl Larsson stol - eller kryss-stolar med hemsydd volangkjol- eller Gustaviansk stol med svulstiga ben???

Industrilampa- eller lampa i fattigmanssilver - eller kristallkrona - eller 50-talets vita "Rondo"???

Vilken stil är finast? Vilken stil är MIN?
I alla bloggar finns olika särarter. Allt är fint. JÄTTEFINT!
Verkligen. Jag menar det.

Jag låter mig begeistras, inspireras och engageras.

När jag stänger av datorn så kommer jag hem i min egen verklighet. Också den jättefin. Jag trivs. Mycket vitt, mycket mitt. Men så är det de där områdena man håller på att utveckla fortfarande och alla bilder jag sett från era vackra hem flimrar framför ögonen.
"Så, vill jag ha det...fast utan Madonnan, för det är nog inte jag...fast kuddarna var fina. Som i hennes blogg, fast då kanske utan den svulstiga spegeln, för det är nog inte heller jag. En mer rak spegel är det nog, som i den andra tjejens blogg. Ja, hon har det ju fint. Fast den spegeln har hon arrangerat ihop med järnsängen och den stora urnan med olivträd i. Skulle det funka för mig? Njae...var skulle jag ställa ett sånt arrangemang?"

Jag ser ERA hem, men jag ser inte mitt eget alla gånger. Därför tar jag frivilliga "bloggbesökspauser".
Inte för att jag inte älskar era bloggar, utan för att jag blir osäker på vad jag känner inför min egen då.
Och för att jag går och köper rostiga bokstäver, som jag sedan inte vet var jag ska placera i mitt hem eftersom jag köpte dem för de var så fina i era bloggar, men egentligen inte passar in i mitt eget liv.
När "inredningsflimret" stannat så börjar mina egna tankar ta form.
Jag finner att jag är ganska kräsen.
Och att jag faktiskt vill ha mer enkelt än vad jag först trott.
Och inte heller så spartanskt, som jag först trott.
Och inte alltid så hemskt franskt lantligt, som jag trott.
Och jag är inte heller så rädd för vackra mönster, som jag trott.
Och inte fullt så romantisk.
Och inte fullt så 50-talig.
Och inte fullt så rädd för "vanliga" saker i ny miljö.
Och jag behöver inte känna att jag måste spraymåla över de tre visa männen i krubban inklusive Jesusbarnet och hans föräldrar och husdjur.
Jag behöver inte måla om de gamla kappsäckarna vita för att trivas med dem.
Jag vågar LÅTA BLI att tänka vitt jämt. Det är ett stort steg för mig.

En vacker bild från ett inredningsmagasin.
Det suktar till i magtrakten.
Åhhhh.
Så.
Just så, vill jag ha det.

Verkligheten knackar på.
"Bordet är jättefint Bea, ett verkligt drömbord, men hur ska du få bort dotterns ketchupkladd från ett bord som inte är lackat?"

"Amaryllis, vita...de är ju så vackra, vad fint att ha dem i en sådan där emaljkanna...men...det kostar ju en hel del med Amaryllissnittisare, kanske bättre att investera i nya murgrönor då mina gamla fått spinnkvalster. Emaljkannan är ju i och för sig fin, men...tänk om den blir lika sönderhackad som lilla skålen blivit som står i badrummet som barnen haft i golvet ett par gånger"

Och någonstans där.
I den skrala verkligheten.
Står jag.
Och känner mig lite frustrerad.
Lite negativ.
Och förvirrad.

Om jag VILL ha så, men inte KAN ha så i mitt vita hem....
vad KAN jag då ha som jag också VILL?

Det är då jag stänger av datorn.
Och tittar i mitt inre istället.
Så måste det bli när man är så lättpåverkad som jag. :-)

Är det någon som förstår vad jag menar?
Skriv gärna och dela med er av era tankar.

41 kommentarer:

Jessica sa...

Jag förstår precis vad du menar! Jag tycker allting är fantastiskt underbart vackert men kanske inget som skulle fungera i vårt hem med småbarn.

Jag har kommit på att jag vill ha ett hem som GÅR att damma av utan att man behöver lyfta på tusen miljarder saker och som man kan svepa över dammsugaren utan att vara rädd att repa det vackra men ömtåliga trägolvet! Och som man dessutom kan låta barnen leva i utan att jaga dem med papper för att torka av deras små kladdiga händer!

Jag har vitt omkring mig för att det är min ljusterapi, jag älskar vitt vitt vitt för att det får mig att må bra och att klara den långa mörka vintern. Men det här med att arrangera små stilleben av vackra saker, nej det fungerar inte riktigt för det är inte jag och dessutom kan jag inte!

Stor kram
Jessica

Lyktor och Tyg sa...

EXAKT! känner igen totalt. Du har satt ord med jag inte har kunnat beskriva. Jag gillar vitt,mycket vitt. Men vi har ett litet hus. JAg vill heller inte ha en massa prylar överallt, jag gillar lantligt men absolut inte spets och volanger överallt. Min man passar inte in då.

DEt är något jag tycker att många hem som bloggare visar är så feminima.

Bra skrivet. Jag kommer att hänsvisa på min blogg om ditt inlägg. Hoppas det är ok.
Kram Kristina

agata sa...

Precis så är det! Att hitta sin egen stil i inredningsdjungeln är inte lätt.

Jag försöker se det som en styrka att jag är öppen för många olika stilar. Men visst blir det knepigt när man står med en rostig shabby chic-kanna i ena handen och en 50-talsburk i smutsiga retropasteller i andra.
Så länge man tycker om sina saker så blir det en fin mix i slutet!

Madicken sa...

Ohhh, gumman jag förstår EXAKT, PRECIS vad du menar! Jag kanske ändå har hittat min egen stil... men jag blir fruktansvärt dåligt påverkad av alla som verkar ha det perfekt i varje vrå, i varje rum... det har INTE vi! Och det skulle vi inte heller kunna ha... för vi har ju också barn, precis som du beskriver det! En fyraåring och en tvååring som förtjänar att få leva i huset där de bor och då klarar åtminstone inte jag att få ihop det med vita soffor och träplanksgolv. Jag beundrar verkligen de som får ihop det, men inte jag! Du kulle se våra vinröda soffor... hur mycket välling, mat och (Ursäkta) snor finns inte på dem?? Och vem har råd att få till varje hörn som man önskar? Inte vi i alla fall... här säljs det på Tradera för fullt för att få ihop till något extra! ;O)Fotografierna på bloggen är också bara från valda delar av huset/rummen... då kan jag faktiskt känna mig lite bättre... när jag tittar på vårt eget hem på bloggen... där allt ser så rent och fint ut! I verkligeheten när jag tittar mig omkring så är det disk, matrester, leksaker och kladdiga, men GLADA ungar! Jag får försöka fokusera rätt jag också...men det är inte helt lätt när man blir matad av så mycket vackert på nätet!Då stänger jag också av och försöker fokusera vårt istället och insidan som du sa! Mår jag bra så mår oftast alla runt mig också bra!

Jättekramen från mig som förstår dig!

mamma lycklig sa...

TACK!
Det är just så jag känner. Inte kan väl jag lägga ut bilder på mitt hem, för jag tror inte att det är nog fint. Men det är mitt hem som jag skapat efter mitt tycke och smak. Jag kan också tycka att allt vitt är vackert men hur gör dom när hunden hoppar upp i vita soffan med leriga tassar. Eller att barnen tappar en glass mellan dynorna. Jag skulle inte få en lugn stund, skulle bara kolla in vad barnen och hunden är och gör.
Nej man får vara stolt för det man har, och njuta av det man själv skapat. Vi har ju i allafall tak över huvudet, och det är man evigt tacksam för.
Ha en skön söndag.
Kram Nettan

Inger sa...

Bea!
Tack för ett jättebra inlägg och jag tror att det finns många som känner som du. Jag gör det i alla fall. Det är så snyggt överallt, men det är inte jag. Jag vill ha det ljust och fint, men ändå med någon färg inblandad. Ibland rött, turkos, rosa, brunt eller någon annan färg. Jag gillar inte avskavt, ryschpysch el blommigt men det är snyggt hos andra. Jag vill ha det lättstädat, barnbarnen måste få leka och jag vill gärna handarbeta, se på sport, läsa mm så jag har ingen lust att göra små vackra vrår överallt och ha en massa prylar överallt. Men ändå så har jag en massa "bråte" på bänkar, ja överallt där det inte ska vara. Hur kan alla ha det så välstädat överallt, ser ibland inte ut som om någon lever och bor där. Inga kaffebryggare, tidningshögar, nycklar mm på bänkar ser jag någon stans är det bara hemma hos mig. Förstår att det stylas innan fotot tas men det kan stressa mig ibland. Men ändå vill jag titta in hos fina hem för att få lite idéer och inspiration och jag är i grund och botten väldigt nöjd med mitt eget. Men som sagt, tack för dina tankar, det känns skönt att veta att flera känner som jag. Dina inlägg om pyssel, handarbete är suveräna tycker jag.

Ha en bra söndag/Inger

Lotta sa...

Hejsan!
Det var jättelänge sen jag var här inne hos dig. Och jag måste bara få tacka för ett jättebra inlägg. Du sätter precis mina ord på pränt. Jag tog upp samma tema i mitt senaste inlägg (fast långt ifrån så bra och utförligt som du gjort). Jag nickar instämmande och känner att det är härligt att det finns fler som jag.

Och visst är det väl ändå som allra bäst när man ser att alla som bor i ett hem får synas och att man känner att här har en egen tankegång fått styra, och inte precis vad som är inne just nu.

Jag är precis som du när det gäller att tycka att det finns så otroligt mycket fint i allas bloggar, men när jag försöker omsätta det hemma hos mig blir det oftast platt fall.

Det är väl bara till att inse att man inte är en speciell stil, man är helt enkelt sig själv!

Ha det gott!
Kram
Lotta

Mina dagar sa...

Jag säger som dom andra att jag förstår PRECIS vad du menar!!!!

Ibland blir det bara föööör mycket av ALLT!
ALLA påverkas ju också av varann.

Jag har börjat läsa många bloggar som det inte visas inredningsbilder i och som är roliga och med mycket ironi i!
Härligt när jag får sitta här och skratta framför datorn!!

Några av dom är: Radiobilspolisen, Stort och smått och Koola Viola mfl.
(alla dom är på blogspot)

Jag mår bra och blir glad av att läsa dom! Ett tips till dig och du inte vill se massa inredningsbilder!!

Må så gott!
Kram
Eva

Vitacharmen sa...

oj så skönt det var att läsa ditt inlägg. PRECIS så känner jag oxå. Hur i H-skotta ska man få allt det där fina som man ser hos alla andra? Det passar så bra hos dom men är det verkligen jag??Bord, lampor, ljusstakar madonnor,kors, ljus, allt det där skulle lätt gå sönder hemma hos mig. men vill jag ha det SJÄLVKLART: Men hur skulle det fungera med inte 1 utan 3 klå fingriga barn?? Här går inredningen framåt sakta sakta. Det finns saker som jag känner är jag/ *harkel* vi.. Men som får vänta till barnen är mindre klåfingriga.Men vackert och rogivande och helt underbart är det. Och jag beundrar dessa blogginnor som lyckas ha det så där super fint trots barn.
För visst kan väl det inte bara var mina som är och pillar på allt?? och om det är det får ni gärna berätta hur man får barnen att sluta pilla!!

Underbart underbart underbart inlägg- nu behöver jag inte ha mer ångest över att jag inte får till det exakt så som jag vill. Jag behöver inte känna att jag är ensam om att känna som jag gör.. För det är jag ju inte.

Tack Bea.. You made my sunday.

Kramar Linda

Morse Farm sa...

Hejsan Bea!
Tack för ditt besök hos mig, det var ett tag sen. Tiden bara rinner iväg!
Vad du skriver är så himla rätt.
Jag var ett tag helt inne i alla dessa bloggar och sprang och köpte saker som inte passade in här och fick ångest att allt inte var vitt.
Nu gör jag mig av med alla dessa saker jag samlat på mig som inte funkar. Skakar på huvudet, så dum man är som är så himla lättpåverkad.
Jag försöker hitta min stil och smak.
Tack för ett upprikyigt och så rätt inlägg.
Ha en skön söndag!
Kram Bodil.

Skoogstrollet sa...

Vilket härligt inlägg. Visst är det så att man kan vilja ha det lika vitt och härligt som alla bloggare. Samtidigt är det ironiska att jag egentligen inte gillar den vita stilen, åtminstone inte i mitt eget hem, eftersom jag aldrig skulle lyckas hålla det rent. Jag vill ha ett hem där jag kan slänga mig i soffan, tillåtas ha mina stökhögar även om jag drömmer om att alltid avsluta och påbörja varje dag med var sak på sin plats, men tänk vad mycket tid jag hade städat bort i mitt liv. Sedan hör det väl till saken att jag hyr min lägenhet och inte kan göra om det så som jag vill ha det. Dessutom har jag en begränsad budget så byta stil helt funkar inte utan jag försöker nog noga tänka igenom hur jag vill ha det och att jag verkligen vill ha just det innan jag köper något. Mitt sätt att hitta min stil är att läsa reklamen och spara guldkornen. Det som stannar kvar i minnet under en längre tid är det jag vill ha.

Kalkstenssommar sa...

Bea!
Huvet på spiken! Jag gillar vitt, men gillar inte för mkt saker! Jag gillar att skapa - ofta ger jag bort grejerna då vi har tillräckligt hemma ändå. Jag tänker på mitt hem som en reflektion av oss som familj, vad vi gör, hur vi mår och så speglar sig det i hemmet. Ett hem i ständig förändring där glädjen ligger i just det kreativa, att förändra med små medel. Förälska sig i en färg etc

Kram L

Hwita Villan sa...

JAg förstår preciiis hur du menar! Känner ofta likadant. Och jag är ju egentligen väldigt nöjd med hur vi har det, även om det såklart finns delar som inte är klara osv, men jag gillar vår "stil" om man kan kalla det för det.

Jag inspireras just nu mycket av det vita, rena. Alltså avplockade ytor utan mycket detaljer och krusiduller. Men jag skulle nog inte kunna få till det här hemma - jag gillar ju våra grejer...

Fast det är ganska härligt att drömma sig bort och fantisera om möjligheterna, bara man inte förvillas bort i det. Huvudsaken är ju att man trivs i sitt eget, eller hur?

Kram M

Mokzan sa...

Jo så är det allt, jag hat varit ute på så många olika bloggar och inspirerats av olika inredningar. Man tror att man vill ha det så, man jagar speciella prylar man sett, men upptäcker allt för ofta att man inte har plats eller får till den rätta känslan. Man har försökt efterlikna någon annan och kört över sig själv på något sätt, har också kommit till en punkt där jag legat lite lågt med just inredningsbloggar, jag har bara en vanlig villa, jag har inte tolv rum å kök som jag kan inreda i diverse olika tema.
Däremot så gillar jag fortfarande kreativa bloggar, med pyssel och omgjorda prylar, den typen av inspration kan jag aldrig få för mycket av. Ha det gott =)

Under mina Tak sa...

Jag förstår precis vad du menar. Jag bor med min sambo i en pytte pytte liten etta. Så mycket av det jag ser på bloggar är bara saker jag kan drömma om. Men samtidigt lägger jag det på minnet och det ger mig lite hopp om att kanske en dag så kommer jag också ha en stuga någonstans som jag kan forma till något alldeles eget. MVH Johanna

Bollebygdsbo sa...

*ler*
Jag antog att du skulle få väldigt många som håller med dig.
Jag gör också det.
Jo då även i min ålder, 55+, tycker man om vitt - men - det får inte bli för mycket.
Vita väggar gillar jag eftersom man då kan variera tavlor och annat.

Hela det "tänket" som du skrivit ned är så bra!
Stort tack för det.

Cathrin sa...

Men visst känner jag ingen mig. Och du sätter ord på det så på pricken. BLir både fnissig och vemodi när jag läser.
Men du har ju lösningen också. Att blicka "inåt". Och att acceptera att även om det är fint hos andra funkar det bara inte hos en själv. Fast jag så skulle gärna vilja. Och att försöka säga nej till prestationsångesten om att alla har så fint. Då är det så skönt med foton eller kommentarer om hur det såg ut innan det "stylades" till. För barn innebär leksaker, kläder, kladd. Och liv. (Äsch jag innebär, kläder, kladd och lite röra). Jag försöker begränsa tittarna inne hos bloggare som har det "nästan för fint" och som jag inte känner mig riktigt hemma hos. Men ändå njuter av att få besöka då och då. Och mitt i all "vill-ha" så får man också massor av härlig inspiration av alla andra också. Även om det ibland blir lite fel...

Ha en fin söndagskväll och start på veckan!

(Med bloggpaus menar du väl inte att du pausar från att skriva, jag är smått beorende av alla dina härliga kreativa projekt och dina fina texter.)

Kram
Cathrin

Min Skattkammare sa...

Hallå Bea!
Jag märker i alla fall att vi har samma smak på inredning av din beskrivning.
Det ska vara fint, fräscht, funktionellt......helt enkelt! :o)
Under alla gånger jag och Katarina (Lilla Ugglebo) varit ute och delat reklamblad så har vi noterat genom att kika i fönstren att till 95% har ingen den stilen som syns på bloggarna!! Vilket resulterat i att jag till 95% INTE köper hem sånt!
Man får inte va´dum! ;o)
De flesta orkar inte lägga ner all energi på hemmet, så enkla saker som folk förstår sig på har jag lärt mig funkar bäst.
Din blogg är jättehärlig, pigg och inspirande.....och dina vimplar är mina favoritvimplar! Nyblom&Kollén har dem i sitt sortiment nu.......lite efter dock, om jag får vara lite näsvis. ;o)
Jag fick se att du lagt ut min bild också! Va´kul, känner mig hedrad!
Vi behöver påminna oss om talesättet:
" Vi föds som orginal, men dör som kopior".
Låt inte bloggvärlden ta död på din stil och smak, min bloggvän!
Kram Kicki

rino sa...

Frågan kanske är fel ställd. Inte Hur vill jag ha mitt hem, utan Hur vill jag ha mitt liv?
Man ska vara så perfekt nuförtiden men ibland måste man minska kraven på sig själv.

Strunta i inredning och städning och gå ut och lek med barnen istället:-)

Tanja sa...

Vilket fruktansvärt bra inlägg! :)
Nu har jag inte orkat (haft tid) att läsa de andra inläggen men med tanke på att de var många och långa så håller nog många med.

Jag kan känna mig precis som du skriver ibland. Jag köper ibland saker som ser fina ut i affären men som inte riktigt hundra passar in här hemma. Fast jag VILL att de ska göra det.
Vissa saker går liksom inte ihop med två småbarn och en hund och en sambo som redan tycker att vi har på tok för mycket saker (trots att vi nästan inte har nånting).

Det jag också tycker är jobbigt är att jag själv är lite så att jag VILL ha det fint omkring mig, vitt, ömtåligt, städat osv. Det är bara det att det är helt omöjligt känns det som.
Det är därför som det är svårt att bara strunta i att städa eller vilja ha det fint för det finns där längst bak i grunden som gör att jag mår bra och är glad.
Har fått dåligt samvete över detta tusen gånger då jag känner att jag hellre vill städa i barnens rum än att sitta där och leka med dem.
Hemskt! Men det brukar ju gå över eller lösa sig till slut iaf.

Har också tänkt att jag ska sluta läsa inredningsbloggar och pysselbloggar för att slippa känna mig stressad och okreativ men samtidigt är det så roligt! Det jag gör nu är att jag sållar ut lite bloggar plus att jag mest ögnar igenom dem för att titta på bilderna lite snabbt utan att tänka för mycket på att jag vill ha det och det och att jag vill att mitt hem ska se ut så och så.
Det går bra ibland och sämre ibland.

Skulle gärna vilja länka till ditt inlägg från min blogg om det är okej!?

Lycka till med din stil! :)
Tack för ett annorlunde men träffande inlägg!
/Kram

viktoriaK sa...

Jag känner likadant! Har suttit och läst massor av vita inredningsbloggar och köpt många saker som jag egentligen inte gillar, bara för att försöka få det precis som dem.
Det skulle aldrig funka att ha bara vitt i mitt hem...jag älskar ju färger och har små barn.
Så min stil är en salig blandning av allt jag tycker om...och så orkar jag inte ha ett alldeles perfekt hem heller.

Jag tycker du har en fin blogg och så gör du så fina vimplar!

Kram

Grodmamman sa...

Tusen tack för det här inlägget! Jag känner precis likadant. Som du säger, så har jag börjat att mer och mer lyssna inåt och lyssna på vad jag vill och vad som passar hemma hos oss. Sakta, men säkert börjar vårt hem att bli som jag vill. Jag vill ha vita väggar, men skulle aldrig måla ett golv vitt. Jag gillar mörka möbler och skulle aldrig måla över en sådan möbel i vitt. Jag har slutat att gå på loppis, för det är inte min grej helt enkelt och jag vill inte ha hur mycket prylar som helst omkring mig. Den senaste tiden har jag t o m slutat att handla till hemmet för jag känner att vi inte behöver något mer. Så himla befriande att läsa ditt inlägg då och även läsa kommentarerna du fått.
Kramar

My petite craft house sa...

Så himla bra skrivet! Älskar att titta på alla vackra inrednings bloggar och inredningstidningar, men som livet är just nu är det en omöjlighet att vårat hem skulle kunna se ut som så. Då skulle jag enbart hinna med att städa och ränna efter barnen så de inte förstör någonting. Vad mycket annat roligt jag skulle missa av livet då!

I vårat hus får vi möbler i shabby chic stil utan att jag måste sandpappra, de slits av sig själv!

Kafe sa...

Du har uppenbarligen satt ord på vad många av oss tycker! Jag hör till dem som velar fram och tillbaka med vad jag gillar, eller egentligen är det väl så att jag tycker att olika saker är fina och passande i olika sammanhang eller vid olika tillfällen. Inredning blir liksom inte en livsfilosofi utan mer en känska just då. Och jag håller med de (bl.a. Agata) som tycker att det bästa resultatet får man om man använder det man gillar och mixar ihop det.

Emy sa...

Hejsan!

Jaaa här har du en till som känner igen sig såååå väl! Gud jag bara älskar allt fint som jag ser i alla underbara bloggar och jag tror att jag vill ha det så hemma hos oss också. Och det är då jag måste lära mig bromsa, vänta lite och fundera igen, är det verkligen jag, eller blev jag bara betagen för att det var så fint hos någon annan? Passar det in hemma hos oss? Min nya regel är att inget ska inhandlas förrän jag VET var det ska höra hemma. Och vårt fina, men nybyggda hus, passar faktiskt inte med bröstpanel på väggarna hur snyggt det än är hemma hos andra. Jag är tacksam att jag insåg det innan det var försent... Näe det gäller att träna sig att blicka inåt och då kanske det är som du säger en bra idé att hålla sig borta från inredningsbloggarna en stund. ;-)
Faktum är att samma princip kan appliceras på kläder när det gäller mig också... Det ser såååå fint ut i affären, så snyggt ut på andra och jag handlar bara för att inse att det inte alls klär mig och inte alls är min stil... ;-)

Ha det bra!
Kram

linnea-maria sa...

Vad rätt skrivet! Men jag hämtar inspiration av andra. Jag plockar russinen ur bullen så att säga och gör mitt eget. Ett litet tips. Det finns fusk amaryllis-snittisar som ser jätteverkliga ut och de kostar inte så mycket. Mitt hem är så långt ifrån inredningsmagasinsdugligt man kan komma så jag visar bara lite grann. Antar att många stylar (föser undan leksaker och torkar kladd) innan de fotar och vips är röran tillbaks igen (för så är det hos mig :) ) Kram /linnea-maria

Synnøve. sa...

Tänk att någon äntligen vågade säga ifrån. Jag har tänkt så många gånger, men inte vågat säga ifrån.
Men man måste nog det. För det som passar en, passar kanske inte resten osv....

Ska lägga dina kloka ord på minnet och inte köpa sånt som ser snyggt ut i den och den bloggen, för det passar kanske inte in här hos mig. Enkelt egentligen, om man tänker efter....
Tack för klokorden vännen.
Kramen Synnöve.

Anonym sa...

Men TACK för att någon äntligen sätter ord på PRECIS det som jag känner. Alla SUPERFINA bloggar hemma hos barnfamiljer. Jag älskar vitt och har mycket vitt hemma. Men i min familj bor det 3 personer till och de älskar inte vitt och vi ska ju bo och trivas där allihop. Det handlar om kompromisser så att alla ska trivas och det är en utmaning att försöka hitta en stil mitt i allt det. Men det är helt ok! För utan de andra tre i min familj så betyder ju ett vackert hem INGENTING!

Helt Enkelt sa...

hej.

det är första gången jag är här och ville bara säga att jag "fastnade" i detta inlägg.
så många kloka ord och tankar...
många gånger har jag stått med en vacker nyinköpt sak och sen konstaterat att den inte alls passar hos mig. förstår vad du menar, titta inåt...våga prova sig fram, ibland blir det bra, ibland inte...det spelar ju egentligen ingen roll, det viktigaste är ju att de som bor i huset trivs... ;)

tack för ett bra inlägg. nu ska jag kika vidare härinne.

hälsningar
anna-malin

Kris sa...

Hej!
Fint inlägg! Tycker precis som du, har inte medvetet gjort, före nu, men det finns bloggar där allt e så perfekt, så att jag helt enkelt inte kan gå in där och titta, bara ibland. Hoppar helt enkelt över dem!
Jag lider mycket av den trångboddhet vi har. 80 kvm på fem pers och tre stoa hundar. Måste ha ngt vackert att titta och skapar små saker som är vackra - för mig. För det mesta är det ju så råddigt här att jag helt enkelt inte kan sätta in en bild fr köket kl 16 på em. Ni skulle dö...måste börja med att tömma diskbänken, för att kunna göra mat tex.
Kloka ord fr dig!
Tack!
Kram Kristina

Sabina sa...

Hej!
Hittade hit via Strandviksvillan och det var såå intressant att läsa! Tror att väldigt många känner igen sig i dina tankar... man blir minst sagt råddig med alla olika bloggar och inredningsstilar. Men visst är det härligt att kunna surfa runt bland alla fina hem - och så har man ju möjligheten att bara stänga av när man inte orkar se mera! Det viktigaste tror jag är, inte hur fint man har det hemma utan att man trivs!!!
Tack för ett inspirerande inlägg, kommer absolut att kika in här igen.
Trevlig helg och kram till dig!
Sabina

Lilith sa...

Hej Bea!
Jag hittade också hit via Strandviksvillan och wow, vilket inlägg! Av alla kommentarer du fått ser man att det är många fler än du som känner PRECIS så - jag också! Ibland har jag fått regelrätta bloggkriser, när jag frågat mig varför jag egentligen bloggar. För jag har det ju inte alls lika fint som alla andra vars bloggar jag besöker och beundrar! Så vad har då JAG att komma med, med vårt minst sagt o-perfekta hem som inte alls är vitt? För man får ju lätt uppfattningen att det bara är vitt, vitt, vitt som gäller i dessa samanhang, att har man inte ett vitt hem så är det inte intressant. Och för att kunna fota får jag oftast först plocka undan röran... Plus att jag väljer att inte visa annat än utvalda delar av vårt hem, just pga att det finns rum som fortfarande är "halvfärdiga" och väntar på en omvandling eller rum som är i renoveringsbehov. Jag vill inte visa upp, möbler, saker och tapeter som jag inte är nöjd med, så är det helt enkelt.
Visst beundrar jag alla dessa vackra vita hem, att de håller fast vid den färgen och den inredningsstilen, men allt det vita funkar inte hemma hos oss. Min man skulle aldrig gå med på att måla allt vitt, vitt, vitt, och hur skulle det gå ihop med två stora hundar som kommer in våta och leriga? Och hade man en vit soffa, då skulle man väl knappt våga sitta i den av rädsla för att smutsa ner den? Än mindre sitta där och smaska på något gott eller dricka en tekopp av rädsla för att kladda ner och spilla. För att inte tala om alla svarta hundhår som skulle synas extremt bra mot en vit soffa. Nej, jag behöver färg i mitt hem, för det är JAG! Tror inte jag skulle känna mig bekväm med att bo i ett helt vitt hem, för hur skulle jag orka hålla det så där snyggt och välstädat hela tiden? På många bloggar och i inredningstidningar ser det ju inte ens ut som om någon BOR i hemmen som visas upp - nästan som om man undrar om familjerna som påstås bo där egentligen bor någon annanstans och bara har dettta "show hem" att visa upp...
Jag tycker också det är svårt att sätta fingret på exakt vilken stil som är min. Jag gillar än det ena, än det andra. Jag kan stå i affären och beundra alla dessa vackra inredningsprylar, men oftast låter jag dem stanna där för att jag helt enkelt inte vet var de skulle passa in, eller ens få plats, hemma hos oss.
Det gäller helt enkelt att försöka hitta sin alldeles egna stil, det man SJÄLV trivs med, inte vad ALLA ANDRA gillar! Det är inte lätt, men man måste försöka.
Ha en fin dag och gå din egen väg - det är det allra bästa i längden! Tack för ett inlägg som tog upp ett ämne som verkligen berör så många bloggare!

Hanna sa...

Hej Bea!
Jag hittade oxå hit via Strandviksvillan :)
Det du skriver stämmer så bra... och så många som håller med!
Det jag försöker tänka på när jag kikar runt bland alla underbara bloggar med underbara vita hem, är att de har, precis som jag... kanske inte perfekt piffat och fixat i varje vrå ändå...
Fast visst blir det nästan ångestladdat ibland när man tittar upp från datorn och ser sitt hem som inte alls är så vit och välstädad som man 'vill' och har de där slitna vackra trägolven...
Jaa, vi sitter i samma båt allihopa verkar det som :P

Ha d bäst!
Kram Hanna

Lantliga drömmar sa...

Hej Bea! :)

Det är så länge sedan jag tittat in här, men nu blev jag "hitskickad" från Strandviksvillan :)

Vilket underbart inlägg du gjort! Precis så känner jag så ofta också, jag köper en sak för att den är så vacker hos andra, men när den väl är inne i vårt hem passar den inte alls...! Det gör mig frustrerad, och missnöjd, och så ska det ju inte vara! Vi ska ju trivas i våra egna hem, och inte bara försöka skapa någon annans hem i vårt hus! :)

Tack för dina kloka, sanna ord!

Många kramar!

(p.s. vet inte om du slipper in på min blogg, men gör du inte det, och vill komma in, maila mig då så fixar jag det!) ;)

Lilja's Corner sa...

Även jag hittade hit via Strandviksvillan :)
Ett verkligen tänkvärt inlägg. Jag känner precis som du skriver. Alla fina bloggar är en stor källa till inspiration och ger mig verkligen mycket. Men ibland blir man bara så t r ö t t av alla tankar och idéer som man får genom bloggarna. Jag har inte riktigt hittat min stil och då tenderar inredningen hemma bli rätt kaotisk då man tar till sig för många influenser från flera håll. En riktigt bra idé då att ta frivillig bloggpaus.
Tack för att vi fick ta del av dina funderingar!

Nina

Villa Humlebo sa...

Ja du Bea! Det finns så mycket fint på bloggarna och så mycket man vill ha. Jag sitter allti och suktar efter andras hem istället för att fokusera på mitt eget och fundera på hur jag vill ha det. Meningen är ju trots allt att man vill inspirera och låta sig inspireras. Men ibland kan jag bli rent avundsjuk och känna att mitt hem tänker jag då rakt inte visa, för det är inte alls så fint och iordning som alla andras... Ja ibland är det lika bra att stänga ner datorn och taa sig ett brejk!
Sköt om dig och din familj!
Kram Mia

CaramellePastelle sa...

Ja, men så bra skrivet! I denna värld där man inspireras så mycket är det inte alltid så lätt att finna sig själv, men det är ändå det man måste, för sin egen skull. Att vara en blek kopia av nån annan är knappast nyttigt för självkänslan. Hoppas du kommer till att finna dig trygg i att vara dig själv, för ingen gör det ju bättre än du! Kram, Camilla

Livet i träsket sa...

Du har så himla rätt, vilket underbart fint och bra skrivet inlägg! Jag kommer att länka till det och hoppas att det går bra.
Sköt om dig!
Kram
Kristina

Helene sa...

Mycket bra skrivet!
Gillar inte heller allt det perfekta med det som är "inne", dyrt och vitt!
Är hellre lite udda och inte vit, men gillar det lite avskalade och ska försöka få det lite "renare" i vårt nya hus.
Får se hur det går med mina idéer;-)

Återkommer hit och du är välkommen till mig!

Helene

Ewa sa...

Hej Bea..just idag hittade jag din blogg och blev så glad över ditt inlägg, så klokt skrivet!
Nu ska jag kolla in ännu lite mer på din goa blogg..
"jag brukar tänka så att när jag kommer till någon o jag känner att de trivs i sitt hem, då är det hemtrevligt...vare sig det är shabby, furu, vitt eller stålrör.."
Kram
Ewa

Koola Viola sa...

Mina Dagar -> Oj tack, vad kul att du rekommenderar min blogg :D
Och vad härligt att du kan få dig ett skratt hos mig. Tack Eva :o)
Och tack för de andra tipsen, smiter genast dig och kikar :o)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...