Hjärta

Jag syr ganska mycket, men jag hade faktiskt aldrig sytt något hjärta. Jag var bara tvungen att prova på när jag fick en liten tygbit över från en kudde. Den var jätterolig att sy och gick fort. Från det jag ritade upp den enkla mallen till färdigt hjärta på samma tid som det tog maken att göra båda barnen i ordning för sängen.
(Sedan om det egentligen skvallrar mer om makens svårigheter att få barnen att borsta tänderna och få på dem pyjamas, än om ev. syhastighet, är ju en annan sak ;-)

Dottern önskar sig ett rosa hjärta. (Och om igen...ni som sett bilder på dotterns rum här i bloggen ser ju hur jag inombords suckar "Roooooosaaaaaa....vad är det för fel på rött?"...men jag bara ler och frågar var hon ska hänga den. Biter ihop! Hihi...)

...

Igår åt vi ute på altanen. En geting var intresserad av vår ananas, så dottern utbrister:
"Jag tycker inte om getingar, jag tycker bara om katter och bebisar"

Sonen kontrar:
"Och jag tycker bara om hundar och farliga djur!"

Tror ni mig om jag säger att vi på inget sätt uppmuntrat denna "pojkiga" och "flickiga" inställning till omgivningen?
Tvärtom har vi lekt morrande tigrar med båda barnen

och mamma, pappa, barn med båda.

Förundransvärt.

...

Ny dag. Jag ska sy undan lite. Måla på ovanvåningen (förhoppningsvis sista varvet) och bada med barnen i vår lilla badpool. En eller annan glass ska vi nog få i oss också...hihi.

Kram Bea