Hur hinner jag med allt pysslande?

Jag får den frågan ganska ofta och igår, när jag låg och kurerade mig, hann jag fundera ganska mycket på den frågan. - Jag har en make som förstår mitt pysselbehov och uppmuntrar mitt skapande. Han ger mig den egentid jag behöver genom att göra saker tillsammans med barnen, antingen här hemma eller utanför hemmet.

- Jag gör barnen dekaktiga i aktiviteterna. Det är positivt för barnens kreativitet, finmotorik och fantasi att få pyssla mycket. Men...det möjliggör ju också att jag BÅDE kan få umgås med barnen OCH göra det jag älskar - pyssla. :-D

- Om jag har lagat maten så plockar maken undan i köket. Då pysslar jag och sätter mig här vid datorn/symaskinen istället för vid teven, som jag nästintill aldrig tittar på.
"Jag har inte tid att pyssla" säger en del av mina väninnor...och frågar i samma mening om jag såg på "Bones" eller refererar något från tidigare kvälls "CSI" eller "Du är vad du äter"....hihi Det handlar nog inte så mycket om att man inte har tid, som att man prioriterar olika helt enkelt.

- Jag är en nattuggla. Jag går sällan och lägger mig före tolvslaget. Det ger en hel del pysseltimmar efter att barnen somnat.

- Jag tänker ofta på det jag vill göra. Jag kan sitta i bilen på väg till jobbet och fantisera ihop något, exempelvis tekoppen. När jag sedan får tid så är den liksom redan färdig i mitt huvud och jag behöver inte fundera så mycket på utformningen.

- Jag pysslar när det ges tillfälle att pyssla. Därför ser man mig med en virkning i personalrummet, ett broderi i bilen eller ett idéblock i handväskan.

- Kreativitet föder kreativitet. Jag känner hur kreativiteten flödar till lite extra när jag väl har uppe farten. På måndagar har jag keramikkurs och i slutet av kvällen har jag liksom fått uppe andan, då kan jag fortsätta hemma i flera timmar till. Tovningskursen på tisdagar fungerar också som bränsle och även alla härliga bloggar, framförallt alla pyssliga amerikanskor som jag har som bloggfavoriter.
Jag blir som pysselmanisk periodvis...och periodvis har manin övergått i en "vilofas" och där inhämtar jag mest inspiration tills nästa "pysselmaniska" period kommer.
:-)

Nåväl....vet inte hur intressant det här var direkt för allmänheten, men jag tänkte bara försöka mig på en förklaring. Jag är verkligen ingen übermänniska, utan har bara turen att omges av förstående människor som ger mig möjlighet att leva ut min pysselpassion.

Om ni inte orkat läsa hela texten kanske in ändå kan njuta av bilden. Det är ytterligare en bild jag ramlat över på nätet och som jag lagt i min mapp för "inspiration inför jul". Tyvärr var det innan jag förstod att det kan vara klokt att namnge den utifrån var man hittat den, men det skulle kunna vara Martha Stewart?

Klädnypor med påklistrade små vantar. Sött så det förslår, eller hur? :-)
Jag skulle vilja göra ett helt knippe! :-)

Nu far maken iväg med barnen. Han ska hämta ut Laura Ashleytapeterna...(är det nu rätt val...gulp)...köpa golvfärgen till golvet som ska bli grå- och vitrutigt, lämna tillbaka låneböcker, lämna in en borrmaskin på reparation och köpa vinterskor till dottern...inte lite han har att göra med andra ord.)

Själv får jag tillfälle att jobba undan några fler av mina beställningar och samtidigt förbereda lite inför en marknadsförsäljning.

Vad ska ni göra idag? Också pyssla? Hur fungerar ni när det gäller pyssel och kreativitet?

Ha en underbar lördag!

Kram Bea