Min femåriga flickas pojkvän...

...heter "Melker". Inspirerad av mina beställningar har hon lagt in sina egna.
"Melker"vimplar. "Melker"kuddar. Rullgardin i matchande tyg.

Jag ser mer och mer hur hennes röd-vita "Ilon Wikland"rum förändras utifrån hennes personlighet och tankar. Precis som det ska vara alltså.

Nu behöver du inte jaga lyckan längre...

...nu gör Hanna Hellquist det åt oss.
Jag såg första avsnittet på SVT play och blev inspirerad.

Enkla tips som att ge andra lycka genom en ballong på en cykel och en förbetald kanelbulle gjorde att jag började tänka "Vad kan JAG göra för att få någon annan att dra på smilbanden lite"?

Här kan du se första avsnittet du också.
En underbart charmig slottsägarinna berättade att hon faktiskt kände sig lyckligare av pengar.

(Men så hade hon ändå vuxit upp i kontrasten - fattigdom i Polen).

De låter olika testpersoner göra ett "före-test" om hur lyckliga de känner sig. Det testet finns också på hemsidan....här.

Varje vecka kommer några testpersoner i Gnesta att få prova på olika "lyckometoder". Tanken är att detta ska fortplanta sig och att de ska bli lite lyckligare och även sprida detta till andra.
Metoderna kommer att finnas tillgängliga för dig och mig att använda oss av också.

Först ut är ett litet pdf-protokoll - en tacksamhetsdagbok.
Varje vecka skriver du ned några saker som du känner dig extra glad och tacksam för. Det kan vara en skön promenad, en suveränt bra film du har sett, eller en rolig fika med en kompis.

Här hittar du den första övningen. Den här ska jag skriva ut.
Jag och maken skrev tacksamhetsdagbok i flera år. I varsin liten svart skrivbok i våra sängbord skrev vi varje ned fem saker som gjort oss glada den dagen.

Jag kan också dela med mig av det som jag och familjen gör varje middag.
Vi går familjen runt och frågar "Vilken var din bästa stund idag"?
Alla får sin lilla uppmärksamhetsstund, man får en fin inblick i vad maken och barnen uppskattar och sätter fokus på det som varit BRA under dagen.

Ha en fantastisk onsdagkväll. Hoppas att ni har mycket att vara tacksamma för idag.

Måndagens pyssel klart

Visst älskar vi hus? Vi fortsätter att hitta på och inspireras till att bygga skoaffärer, lumpbodar och skyskrapor.

För PDF-fil, gå hit.

Tapeter till sonens rum

Senast så fick ju dottern en liten makeover i sitt rum.
Näst på tur är sonen.
Vi har börjat spåna efter nya tapeter och uttryck som kan fungera nu - och även i många år.

Wallsticker från Fermliving
(482:- på Tapetshopen.se)

Ok, jag vet...jag ÄR lärare.
Men det är ju även bokstäver. Ju.

Wallstickers från Ferm Living
(835:- på Tapetshopen.se)
Sonen somnar varje kväll, tittandes på sin lysande jordglob som han har precis på sängbordet.
Världskartan skulle han nog tycka om.
Och hans mamma. :-)

...

Och så var det ju det där svåra att välja tapeter till hall, trappa också.
Man ser den från köket - då blicken passerar vår grå ornamenttapet från Laura Ashley.
Måste fungera.
Men även på väg upp för halltrappan - då man ser den från mysrummet på ovanvåningen - där vi också måste hitta en ny tapet.

Svårt fall, doktorn grät.

P.S! Sista dagen för att tävla om minivimplar i min webshop är imorgon, fredag. Lycka till!

Vilken sovrumsstil är din?

1. Personal romantic

2. Kitchigt personligt?

3. Over the top (plattskärmsteve på andra sidan bubbelpoolen)

4. Romantisk pastell

5. Stilren Skandinav

6. Murrmysigt irländskt lantliv


Vilken stil är MEST du av dessa?
Vilket sovrum skulle du sova bäst i? (Behöver inte hänga ihop med vilket sovum man är mest)

Nummer ett är min favorit, även om möblerna är lite för svulstiga för mig. Tapeten och provdockan har jag redan. Fågelburstavlorna VILL jag verkligen ha.

Samtidigt gillar jag lekfullheten hos nummer 2.
Nummer 6 ger mig känsla att sätta mig ner som en liten flicka med benen i kors på sängen och bara börja läsa - och titta ut över tranorna som flyger över åkrarna utanför. :-)

Den romantiska pastellen är ju också tilltalande genom sina varma färger och mjuka lockande former.

Och önskar man inte...LITE...att man hade råd med äckligt överflöd av fläskteve, stor jacuzzi och värstingsäng i ett och samma rum, även om jag personligen känner att jag skulle tycka det skulle kännas för öppet att SOVA där.

Den enda jag, för tillfället i alla fall, inte direkt lockas av är nummer 5. Och jag som var på vippen att köpa ett chokladmumsigt överkast bara för liten tid sedan. Hmmm....

(Bilder från Interior designs)

Hur tänker du runt dessa sovrum och runt ditt eget?

Ungefär så lite tid....

...som bilderna är små.

Det är den tid jag har att sy en buskeps och en vårklänning till barnen nu när jag börjat jobba igen.

Fast...lite tid ska jag nog knycka till mig. ;-)

Hoppas ni haft en underbar måndag!

Fri som en fågel?

Vad är det med mig och fåglar? Vad är det som får mig att fascineras så av dem?
Varje gång jag ser en liten dunig fågel så känner jag mig som en liten flicka igen. Jag vill hålla den i min hand, sakta stryka över den duniga ryggen, titta in i det lilla ögat och liksom "beskydda" den.

När jag var liten läste jag "Bröderna Lejonhjärta" och jag minns hur den vita fågeln på fönsterbrädan väckte förundran i mig. En känsla av hopp, när allt kändes som mest förtvivlat, när livet var fyllt av sorg i övrigt. Och då. Den vita fågeln. Gav en känsla av att det kanske FANNS en sagolik tillvaro bakom en grå vardag. Att mamma, liksom Jonathan, skulle visa sig som en kuttrande duva på min fönsterbräda.

Nu har jag min egen vita fågel som sitter i mitt fönster. Till jul ska hon få flyga in i granen. Tills dess får hon vila här i min hall, min egen lilla hoppingivande stannfågel.

Någon har givit mig korgen.

Och jag blev bara glad för det.

I somras blev jag förälskad i en rundnätt man med fantastiska händer, den oöverträfflige bagaren Jan Hedh. Efter att ha läst hans bok "Bröd" gick jag sedan hela sommaren med "poolish" och "levain", "chefer" och "mammor" under naglarna. Jag fick hejda mig så jag inte stod mer i köket med fingrarna i degen, än var ute i den vackra sommaren.

"Näe...titta, ett moln på himlen. Då är det nog bäst att jag går in....och baaakar"

(Delade med mig av några tips från boken som du kan läsa här)

Han rekommenderade att man låter brödet jäsa i brödkorgar istället för direkt på plåten för att få ett högre och vackrare bröd. Degen får stöd av korgen och jäser på höjden. "Proffsen" har olika korgar för olika mängder deg. Du kan använda vanliga korgar som du mjölar inuti, men de finns också att beställa. De finns på bland annat "Bagaren och kocken" och "Lyckas med mat"

Det här är den jag har och den passar till degar mellan 750-1500 gram. Det är en perfekt storlek. Nästa inköp blir en oval korg så jag har en av varje. Ni kan bara ana vilket fint mönster det blir av korgen. Tyvärr har jag ingen bild på det färdiga brödet, det var fullt upp med bakstugan ändå, med sex matbröd på jäsning och två sötbrödsdegar (och två sötnötter i form av en femåring och en sexåring) :-) Till vänster är det ett korgbröd på lantbrödsmjöl och till höger ett vörtbröd (med kryddblandningen från butikerna).

Stadiga degar med grova mjölsorter fungerar att jäsa på plåt.
Här ser ni fyra Dalarölimpor som gräddas skavfötter med varandra.

Hoppsan.
Lussekattsbak i januari?
Ja?
Det går jättebra.
(Dotterns request och tillsnurrning)

Ett antal snäckor med mandelmassa och kardemumma fick vi till också.

Jajamensan.

Man känner sig rätt "kapabel" när slutresultatet blir en köksbänk full med hembakta limpor och bullar, två mjöliga barn och en underbar doft i hela hemmet.

Den finaste lilla kycklingpudeln

Min älskade mormor dog i december förra året. I ett litet arv från henne fick jag en stor korg med tyger, band, knappar och garn. Och så denna lilla. En liten nåldyna som det ligger en liten pudel på, eller något...hihi. Med nos och ben av piprensare, klisterögon och grönt band med bjällra om halsen är det svårt att inte tänka: "Hur kom du till världen? Och varför just på detta vis?" Hon är ändå kitchig och så svår att motstå och jag kommer aldrig, aldrig byta ut henne. Hon gör mig så glad i all sin 60-talsprakt och i sin "onödighet". Vad är det som säger att vi måste vara vackra och nödvändiga för att få existensberättigande?

P.S! Hon låter hälsa att det är fritt fram för mattes tävling om minivimplar. Klicka här, vetja!

"Spöket" i badrummet?

Jag vaknade av ett fruktansvärt skrik.
Det kom från min son.

Jag rusade upp ur sängen och fann min son gallskrikandes i en förstenad posé på väg ut från badrummet.
Han var hade till hälften öppnat dörren, med handen fortfarande på handtaget, men med kroppen vridet in mot badrummet. Han tittade in mot mörkret.
Och SKREK!

Jag tände lampan, tog min skräckslagna pojke i famnen och satte mig på toalettlocket med honom i mitt knä.

"Vad är det vännen? Tyckte du att du såg något i mörkret?" (Tänker mamman och anar hur tvättkorgen längst in kan ha spelat sexåringen ett spratt)

Inget svar, han bara började skaka.

"Men älskling, var det dörren, var du rädd att du inte skulle komma ut?" (Eftersom sovrumsdörren ibland i öppet tillstånd glider upp och sätter sig som en liten stopp emot badrumsdörren)

Då börjar han prata, osammanhängande och hetsigt, samtidigt som han oavbrutet tittar in mot badrummet.

Till slut förstår jag vad han upplevt.

"Jag klev upp för att gå på toa och kissa. När jag var på väg ut hörde jag en person ropa "TITTUT!" till mig" (sagt med ett lekfullt tonfall)

???

Han var alltså på väg ut och vände sig om när han hörde detta.

Någon som pratade med honom?

Jag frågade honom om rösten och han beskriver den som:
"Inte en vuxen, men inte ett barn. En pojke, fast en stor pojke med ljus röst, men lite mörk"
Efter lite jämförelser med personer i vår omgivning så drar jag slutsatsen att han tycker sig ha hört rösten från någon tonåring, alltså en pojke som inte ännu kommit in i målbrottet, fast som från hans synvinkel inte längre kan räknas som "barn".

...

Jag tror inte på spöken, men vårt hus ligger på en gammal vägkorsning från förr.

Det är lätt att fantasin seglar iväg utifrån olika upplevelser vi har haft här.

...

P.S Bilden är inte från vårt badrum utan från Decorator Inside. Vårt riktiga badrum är så anskrämligt så det går inte att fånga på bild. ;-)

"Pricken rymmer"

Det är en helt vanlig dag i januari. Några skuttande svarta fläckar syns i snön.
Jag tror minsann det är Pricken som hoppar ivrigt i drivorna.
Har han rymt från sin husse?
Nej, nu har Pricken lydigt återvänt till sin husse.
Duktig vovve!

Men var är Pricken NU då?
"-Priiiiicken"!?

Jaså där är du!
Ja-a...nöden har ju ingen lag.

Pricken lät hälsa något om något gult och snö, men jag kommer tyvärr inte på vad det var just nu.

;-)

...

Det bidde en cernitleradag med barnen idag.

Kram Bea

Klicka på bilden. Ord överflödiga, eller? ;-)

Igenkänningsfaktorn är HÖG! :-)

Mitt eget dockskåp

När jag var liten älskade jag att se "Dockskåpet" på TV. Handlingen utspelade sig i ett dockskåp och huvudpersonerna var de dockor som bodde där.

Jag har alltid tyckt om den tanken - att lätt kunna möblera om och fixa, och sedan bli så liten så att jag kan gå runt i min egen lilla dockskåpsvärld.

Just den här hörnan är min "dockskåpshörna". På hyllorna har jag det jag använder allra mest och är det tomt på någon plats beror det på att det används eller är i diskmaskinen. :-)

Nästan varje dag möblerar jag om här.
Precis som när jag möblerade om i dockskåpet efter varje skoldag, kommer jag hem och plockar med sakerna på hyllan, nästan omedvetet. Kaffeburken på ett nytt ställe, naggen på ett annat, kannorna ställs på nya ställen efter användning, skålarna likaså.

Barnsligt.
Onödigt.

Och fullkomligt JAG!

Kram Bea

Edit:

Vad roligt att det finns fler av er där ute som känner till barnprogrammet jag menar.
Jag har googlat lite och kommit fram till att den hette "Ballongen spricker".
Jisses...när jag ser den så här 30 år senare så tycker jag faktisk den är obehaglig. Jag minns att jag blev rädd för fågeln då och jag blir det nu också.

Och tänk...ett intro som saaakta zooomar in på några dockhus...i typ en och en halv minut.
Skulle barnen idag ha tålamod att "vänta in" den?

Kommer ni ihåg denna? Vad tyckte ni om den?

Tävling - Minivimplar

Pssst....tävling i min webshop....

klicka HÄR

för att komma dit!

Julen varar fram till....

...i alla fall nästa helg. :-) Under tiden försöker vi njuta av den i fulla drag här hemma. Vi bakar ischoklad och knäck, njuter de sista kanterna av skinkan och spelar julmusik. (Främst Sarah Dawn Finer). En liten ny älskling får blygt och försiktigt placera sig i granen.
Hon får representera "Julpynt 2010". Varje år köper vi ett särskilt julgranssmycke som får vara ett minne för det årets jul. Hon är inköpt i en fin liten butik i Stockholm (som ligger mitt emot Micque).
Och vackra tomtefar får blicka ut över oss ytterligare några dagar för att med sina milda ögon påminna oss om att det är jul ännu ett litet tag.

Hoppas ni haft ett underbart nyårsfirande.
Själv lovar jag mig själv att göra mitt bästa för att blåsa liv i mitt eget löfte - att skapa nytt av gammalt, eller snarare ägna mig åt lite "upcycling" :-)

Ha en fantastisk söndag!
Gå gärna en klassisk söndagspromenad och låt den milda vinterluften blåsa era kinder vackert röda och solen lysa er i ansiktet.
Det ska jag göra nu för att efteråt ha gjort mig förtjänt av lite chokladglögg och en pepparkaksgris (eller två) :-)

Kram Bea